Sambandet mellan tillgänglighet och validering

Roger Johansson på NetRelations skriver i inlägget ”Tillgänglighet är mycket mer än validering” en hel del bra om det här med tillgänglighet och validerad kod. Den här summeringen tycker jag är väldigt bra:

En webbplats som validerar till 100 procent kan ha massor av tillgänglighets- och användbarhetsproblem. En webbplats som har mängder av valideringsfel kan – beroende på vilken typ av valideringsfel det gäller – vara fullt tillgänglig och användbar för alla besökare.

Om du är det minsta osäker på skillnaden och likheten mellan tillgänglighet och validering, då tycker jag att du skall läsa inlägget. Där finns en del bra exempel.

Han kan sin sak, den där Roger.

Relaterade inlägg

Har du någon bra förklaring på vad tillgänglighet är, eller inte är? Jag är som vanligt idel öra, så skriv en kommentar om du vill.

Annonser

Alt eller title, eller båda?

Har du verkligen full koll på attributen alt och title? I så fall är det här inlägget inget för dig.

Men du som brukar blanda ihop dem, eller vet andra som gör det (jag stöter ofta på det), ta gärna en titt på tillgänglighetsexperten Roger Johanssons artikel ”The alt attribute is for images only”.

Roger reder enkelt ut när och hur du skall använda attributen, och ger lite bra fördjupningslänkar i förbifarten.

Relaterade länkar på eutveckling.se

Brukar du blanda ihop alt och title? Skriv gärna en kommentar.

Hur du hjälper andra att surfa utan hinder

Webbplatsen Surfa utan hinder

Webbplatsen Surfa utan hinder

090321: Det verkar tyvärr som om Hjälpmedelsinstitutet har lagt ner sin webbplats ”Surfa utan hinder”

Här kommer ett tips om en bra sida att börja på om du inte sysslat med tillgänglighet så länge.

Hjälpmedelsinstitutets webbplats kan du kolla in ”Surfa utan hinder – Om tillgänglighet”, som är en bra resurs om du vill få lite inblick i ett antal  punkter. Punktlistan är i sin helhet hämtad från Surfa utan hinder, och länkarna i listan tar dig direkt till avsnitten. Här har du listan:

Varje punkt är i sig indelad i olika kapitel, så det finns en hel del att lära sig. Här hittade jag bland annat filmen jag tipsar om i inlägget ”Surfa på webben med huvudet”.

Relaterade inlägg

Vad tycker du?

Har du några bra tips på sidor om tillgänglighet som jag verkar ha missat? Har du ett bra tips för att prova tillgängligheten, hur brukar du göra? Kommentera gärna!

Kritik mot kommunala hemsidor

Skärmdump från en mediaspelare som visar värdet noll procent

Skärmdump från en mediaspelare som visar värdet noll procent

I söndags sände vårt lokala nyhetsprogram Västnytt ett inslag där man slog fast att hälften av kommunerna i västsverige har ”Noll procents tillgänglighet”.

Och Härryda kommun har lyckats göra sin webbsajt tillgänglig för alla, eftersom 99 procent av sidorna har validerad kod. Ungefär så. Inslaget bygger på Meridiums valideringsmätning av ett stort antal webbsajter och 100 av deras undersidor.

Men, borde inte slutsatsen vara att antalet validerade sidor är noll procent, alltså inga? Sedan när kunde man mäta tillgängligheten baserat på ett antal valideringsfel? Du hittar kanske svaret på en del frågor om du lääser mitt inlägg ”Är tillgänglighet bara validerad kod?

Här är länken till inslaget på Västnytt.

Kommentarer, någon? Jag är som vanligt idel öra.

Intresset för tillgänglighet minskar, och ökar

Två grafer som visar intresset för sökordet accessibility. Minskande för allmänna sökningar, men ökande bland nyheter

Intresset för tillgänglighet verkar sjunka, men det allmänna medvetandet verkar öka. Den slutsatsen dra i alla fall Daniel som driver bloggen Erkstam.se. Han har sökt på ordet ”accessibility” i Google Trends. Hela inlägget läser du här: ” Trenden för tillgänglighet och andra trender”.

En svensk mätning på ordet ”tillgänglighet” hade varit intressant, men Google Trends verkar inte ha tillräckligt med data för att kunna ge något resultat, eller så mäter jag fel.

Trendspaning 2009, hur skall det gå?

Jag tror att 2009 kommer att bli det år där fler och fler, kommuner, landsting, webbyråer och andra, kommer att få upp ögonen för tillgängligheten.

Senaste var det nyhetsprogrammet Västnytts inslag ”Kritik mot kommunala hemsidor”, ett inslag som för övrigt tyvärr innehåller en del felaktiga slutsatser, bland annat att andelen validerade sidor skulle kunna ge ett procenttal som mäter webbplatsens tillgänglighet. Hoppas att ingen på allvar tror att det är så. Mer om det resonemangen i mitt inlägg ”Är tillgänglighet bara validerad kod?”. Ge mig gärna dina synpunkter på vad du tycker att tillgänglighet är, och om det över huvud taget går att mäta.

Eftersom 2010, när hela Sverige och alla våra officiella webbplatser skall vara tillgängliga för alla,  närmar sig så är det kanske inte så konstigt att intresset för tillgängligheten ökar, och det är säkert(?) inte en spaning som jag kommer att få fel på.

Vad tror du?

Relaterade inlägg

Har du någon egen trendspaning om tillgängligheten, kommentera gärna!

Tre-stegsraket mot tillgänglighet

Förra veckan veckan skrev jag snabbt ihop en guide för hur jag i 8 punkter brukar kontrollerar om en webbplats är tillgänglig. Men det är oftast redan efter 3 steg som jag ser ett resultat. Visst vill du veta hur jag gör?

Guiden heter Snabbtesta tillgängligheten i 3 steg, och ligger bland mina övriga guider.

Relaterade inlägg

Tillägg till Firefox i stället för dyr skärmläsare

Det är kanske inte så lätt att föreställa sig hur din sida kommer att låta för en skärmläsare, och att köpa Jaws är vanligtvis för dyrt. Visserligen funkar den vanligaste skärmläsaren Jaws i 40 minuter utan registrering, men det är också lite omständigt att lära sig alla kommandon som finns.

Tillägget Fangs simulerar en skärmläsare

För att då få en uppfattning om hur dina sidor ser ut för en skärmläsare är Firefox-tillägget Fangs ett bra sätt. Fangs visar i text, hur en skärmläsare skulle läsa upp din sida. Det är alltså ingen skärmläsare, utan visar upp en sida med all din text rakt av, det går dock att göra det lite mer läsbart. Fangs tar också fram listor på dina rubriker och länkar, viktiga delar för att göra din webbplats begriplig för den som inte ser hela sammanhanget.

Testa Fangs på min webbplats

Om jag testar Fangs på min webbsida, ser det ut så här (jag har bara klistrat in hur sidhuvudet och menyn ser ut):

Heading level oneLink Tillgänglighet på webben en webbplats för dig som jobbar med tillgängliga webbplatserList of five itemsbulletLink HembulletLink BloggbulletLink Bra länkarbulletLink GuiderbulletLink Om webbplatsenList end

Och om vi bryter ner det hela för att det skall bli lite mer begripligt:

  • ”Heading level one link tillgänglighet på webben” betyder att sidans titel i sidhuvudet är en rubrik med nivå ett och dessutom en länk. Fangs talar om att det är en rubrik, och en länk.
  • Under rubriken ligger det en tagline, formaterad som vanligt text ”En webbplats för dig som jobbar med tillgängliga webbplatser”. Fangs läser den rakt av.
  • ”List of five items”, Fangs känner av att min huvudmeny är en lista, och att den har fem objekt.
  • ”Bullet link hem bullet link blogg”, nu skriver Fangs ut innehållet i menylistan, och passar på att tala om att ”Hem” och ”Blogg”är länkar.
  • List end” är det sista som är av min topmeny, listan med länkar är slut.

Ta fram rubriklistor och länklistor

I Fangs kan du också ta fram listor på vilka rubriker du har, och vilka nivåer de har. Du kan också se om de kommer i rätt ordning. På det viset kan du se om du har rubriker som fungerar utan att man måste läsa hela din webbplats. Den som använder en skärmläsare kan hoppa mellan dina rubriker för att få en överblick över innehållet, därför är det viktigt att de är kodade på rätt sätt, som rubriker. Detsamma gäller för dina länkar. Fangs plockar ut dem och listar dem fristående från din text. Går alla dina länkar att förstå utan textsammanhanget, eller består det mest av ”Läs mer” och ”klicka här”? Sträva efter att skriva länkar som beskriver vad de länkar till.

Kommentera gärna inlägget om du vill!

Relaterade inlägg

Är tillgänglighet bara validerad kod?

IT-konsultföretaget Meridium har nyligen lanserat en betaversion av ett verktyg som mäter hur pass tillgänglig en webbplats är, baserad på den tekniska koden. Verktyget hittar du på Validerat.se.

Men, är inte tillgänglighet mer än bara teknisk kod? Döm själv vad Meridium själva lägger i begreppet, för överst på webbplatsen (validerat.se) står att läsa att den ”mäter tillgänglighet på svenska webbplatser”. Och när jag klickar in mig på ”Om validerat.se” kan jag läsa att:

Tillgänglighet i det här sammanhanget innebär att en webbplats ska kunna användas oberoende av utrustning, exempelvis fungera i alla webbläsare, mobiltelefoner, hjälpmedel för funktionshindrade etc. Helt enkelt att den ska kunna användas av så många som möjligt. Fiffigt va?

Längre ner på sidan kan man läsa att:

Tillgänglighet är vår hjärtefråga, och bakgrunden till att vi startar Validerat.se är att vi vill hålla en diskussion kring vikten av tillgänglighet för alla webbplatser vid liv.

Jag håller med om vikten att hålla den diskussionen vid liv (jag gör det just nu). Men den som inte är insatt helt och hållet i begreppet ”tillgängliga webbplatser”, skulle faktiskt kunna få för sig att det räcker att validera koden för att webbplatsen skall kunna användas av alla, och vara tillgänglig för alla. Inte så fiffigt.

Det räcker inte bara att validera koden

Jag undrar om Meridium inte tolkat frågan om tillgänglighet på webben lite för snävt. Det jag helt enkelt saknar på webbplatsen är en liten text om att det inte räcker med validerad kod, och att det behövs mycket mer, bland annat:

  • bra skrivna länkar
  • rätt kodade rubriker, i rätt ordning
  • begripligt språk
  • alt-text på meningsbärande bilder
  • och så vidare.

Och i en sådan text kan ju Meridium passa på att sälja in sin kunskap och sina tjänster kring tillgänglighet på webben. Ett tips bara.

Det här inlägget är inspirerat av kommentarerna till bloggaren Martin Edenströms inlägg ”Funkanu bakom Do.se på EPiServer”.

Läs gärna mitt tidigare inlägg ”Kort introduktion till tillgänglighet”, eller läs w3c:s introduktion till tillgänglighet på webben om du vill veta lite mer om tillgängliga webbplatser.

Uppdateringar

Uppdaterat 090220: På IT24 kan man läsa att Meridium snart kommer att släppa ”Site Validator”, ett verktyg som enligt IT(?)-konsulten Sofia Max är:

En mycket användbar produkt för de som är måna om att följa riktlinjer när det gäller tillgänglighet. Site Validator visar den inloggade användaren (som har rätt behörighet) om den aktuella sidan har några valideringsfel eller ej.

Vad jag tycker om den saken kan du läsa i hela inlägget om verktyget Site Validator.

Uppdaterat 090217: Västnytt rapporterar i ett inslag att väldigt många kommunala hemsidor och regioner tyvärr har ”0 procents tillgänglighet”, allt baserat på Meridiums lista. Här är länken till inslaget på Västnytt.

Uppdaterat 090214: Här är fler missuppfattningar, nu från IDG.se: ”Svenska myndigheter har otillgängliga webbplatser”. Kan man inte begära att skribenterna kan sitt ämne, i alla fall till viss del?

Uppdaterat 090213: Barometern.se rapporterar ”Kommunens hemsida bland landets bästa”, och menar då Kalmars hemsida som hamnade högst i Meridums mätning. Barometern skriver vidare att:

Det är företaget Meridium som kontrollerat hur det står till med myndigheternas tillgänglighet på deras hemsidor.

Borde inte nyheten gått ut på att Kalmar.se har flest sidor med validerad kod? För det är det Meridium har mätt, inte tillgängligheten. Det är skillnad.

Relaterade länkar

Relaterade inlägg av mig

Vad tycker du? Kommentera gärna inlägget om du tycker jag har fel. Eller rätt, för den delen.

Surfa på webben med huvudet

Uppdaterat

090321: Det verkar som om Hjälpmedelsinstitutet plockat bort filmerna med Andreas, och jag hittar dem inte. Tyvärr. Om du hittar filmerna, eller kanske du är Andreas Obenius? Kontakta mig gärna angående filmerna.

För ett tag sedan råkade jag hitta en kort film om hur det är att använda webben med en huvudmus. Det är på Hjälpmedelsinstitutets webbplats jag hittat filmen där Andreas Obenius, som efter en bilolycka är förlamad från nacken och ner, visar hur han gör. Det är en film som är väl värd att se om du vill veta hur man kan använda webben utan tangentbord och mus.

Såhär beskriver Hjälpmedelsinstitutet en huvudmus:

En huvudmus gör det möjligt för personer med omfattande rörelsehinder att använda en dator. Med en självhäftande reflexprick i pannan styrs musrörelserna via användarens huvudrörelser. Användaren klickar med en extern manöverkontakt, eller automatiskt genom att hålla musen stilla under en förinställd tid.

Jag har provat att surfa på webben med huvudmus, det var verkligen inte lätt! Allt tog längre tid, men det handlar väl om att ställa in huvudmusen rätt, och öva mer. Den huvudmus jag provade styrdes med ”extern manöverkontakt”, ett klickdon för foten, handen, eller på annat sätt som funkar. I filmen låter Andreas musen stanna 0.3 sekunder för att klicka.

Jag ville gärna länka in filmen direkt i sidan, men eftersom Hjälpmedelsinstitutet  inte ville låta mig göra det lägger jag tre alternativa länkar istället. Hoppas någon passar för dig.

Filmerna med Andreas

Liknande inlägg av mig

Film om skärmläsare och rubriker

Det här är en film som visar hur en skärmläsare (mer om skärmläsare på Funkaportalen.se) hanterar sidor med (och utan) rätt kodade rubriker. Filmen är på engelska och stundtals är det svårt att hänga med när skärmläsaren pratar på. Men den är helt klart värd att se.

Relaterade länkar ur Vägledningen för 24-timmarswebben